Vår guide på bussen, Mehmet, berättade för oss så mycket och just under en här resan vi fick säkert veta extra mycket. Det var nämligen hans hemstad, Veslova, vi passerade
Som jag skrev tidigare var det Taurusbergen vi åkte över. Mehmet berättade att hans hemmatrakter inte längre ser ut som de gjorde när han var en pojke. Man har nämligen börjat med marmor-brytning och naturen har fått ett helt annat utseende. Det har också gett konsekvenser, t ex har Mehmets fina fiskesjö försvunnit. Mehmet sa: Man kan inte äta maror, man kan inte äta pengar, men är man hungrig kan man fiska och få mat. Passande reflektion med tanke på projektets tema
Så var vi framme vid första stoppet; Salda Lake, en fantastisk vacker sjö
Busschauffören, Mehmet, passade på att tvätta bussen
En av de turkiska lärarna hade en restaurang precis vid sjön och ville bjuda oss på brunch. Här uppe var vattnet från kranen drickbart.
Vi fortsatte mot Pamukkale. Det var bra hålligång i bussen
Sången handlar om Turkiets store hjälte Mustafa Kemer Ataturk. Han finns på stan i varje stad
Pamukkale! Ordet betyder Bomullsslottet. Ett av Unescos världsarv.
Vattnet i bassängerna är 36 gr året om!
Ja, det var en fantastisk utflykt. Nu väntade en 4 timmars resa hem till Antalya
Envising 