Hemresedag

Tänk vad veckan har gått fort, idag ska vi åka hem. Minnen från avslutningsmiddagen igår kväll är så fina, som tex när Önder spelade baglama, ett gammalt traditionellt turkiskt instrument

Och när talen hölls, bla av rektor Halil och Saadettin

Men nu skulle vi packa och fara hem. hem från detta vackra land med sina fina Medelhavsstränder

En buss hämtade oss vid 12 och en halvtimme senare var vi vid Huseyin Ak Ortaokulu och våra elever skulle bli upplockade. Det var Italien, Rumänien och Sverige som skulle åka det blev känslosamt!

jag tror aldrig de kommer att glömma den här veckan!

Men bussen var tvungen att gå…….

Här är två av våra italienska vänner, Giuseppe och Illaria. Giuseppe är rektor och vill komma och jobbskugga Erik Juntikka

När vi kom till flygplatsen träffade vi Jasmines turkiska mamma och pappa som jobbade där.

En sista kram

Vi kom iväg med flyget på utsatt tid och Snipp Snipp snut så var sagan slut!

På Arlanda hade vi bara en och en halv timme på oss att få våra väskor och ta oss till tågspåren. Väskorna fastnade på bandet och där stod vi utan Jasmines väska.

Men vi hann med tåget…dock utan mat i magen. Först i Sundsvall blev det hamburgare (ingen restaurangvagn på tåget).

Daniel Bergström och Magnus Hägglund hämtade oss i Sundsvall, ett stort tack till dem!

På tåget hem bad jag alla nämna några härliga minnen bland alla. Jasmine sa: Kramar, nya vänner för alltid, båtturen på Medelhavet med sol och bad. Elsa sa som Jasmine: Alla nya vänner, hon sa också att hon tyckte om att titta på alla hus, känna den varma vinden, träffa sin värdfamilj…och båtturen! Matilda sa: Bussresorna när alla skrattade och pratade med varandra, vädret…och båtturen! Albin sa: Ny vänner, att det var så billigt att handla och Babe (han får förklara!). Olle sa: All historia jag har hört och fått uppleva, vänskap och god mat. Och jag sa…som alla: gemenskap mellan ungdomarna, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna (We are à bit familj!), alla utflykter, första skoldagen med dansen, sångerna, presenterna, presentationer av ”noise pollution… och vädret.

Det var som sagt sista mobiliteten i projektet Envising. Men förhoppningsvis inte sista mötet ungdomar emellan i Europa! /AnnSofi

Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s