Hemresedag

Tänk vad veckan har gått fort, idag ska vi åka hem. Minnen från avslutningsmiddagen igår kväll är så fina, som tex när Önder spelade baglama, ett gammalt traditionellt turkiskt instrument

Och när talen hölls, bla av rektor Halil och Saadettin

Men nu skulle vi packa och fara hem. hem från detta vackra land med sina fina Medelhavsstränder

En buss hämtade oss vid 12 och en halvtimme senare var vi vid Huseyin Ak Ortaokulu och våra elever skulle bli upplockade. Det var Italien, Rumänien och Sverige som skulle åka det blev känslosamt!

jag tror aldrig de kommer att glömma den här veckan!

Men bussen var tvungen att gå…….

Här är två av våra italienska vänner, Giuseppe och Illaria. Giuseppe är rektor och vill komma och jobbskugga Erik Juntikka

När vi kom till flygplatsen träffade vi Jasmines turkiska mamma och pappa som jobbade där.

Vi kom iväg med flyget på utsatt tid och Snipp Snipp snut så var sagan slut!

På Arlanda hade vi bara en och en halv timme på oss att få våra väskor och ta oss till tågspåren. Väskorna fastnade på bandet och där stod vi utan Jasmines väska.

Men vi hann med tåget…dock utan mat i magen. Först i Sundsvall blev det hamburgare (ingen restaurangvagn på tåget).

Daniel Bergström och Magnus Hägglund hämtade oss i Sundsvall, ett stort tack till dem!

På tåget hem bad jag alla nämna några härliga minnen bland alla. Jasmine sa: Kramar, nya vänner för alltid, båtturen på Medelhavet med sol och bad. Elsa sa som Jasmine: Alla nya vänner, hon sa också att hon tyckte om att titta på alla hus, känna den varma vinden, träffa sin värdfamilj…och båtturen! Matilda sa: Bussresorna när alla skrattade och pratade med varandra, vädret…och båtturen! Albin sa: Ny vänner, att det var så billigt att handla och Babe (han får förklara!). Olle sa: All historia jag har hört och fått uppleva, vänskap och god mat. Och jag sa…som alla: gemenskap mellan ungdomarna, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna (We are à bit familj!), alla utflykter, första skoldagen med dansen, sångerna, presenterna, presentationer av ”noise pollution… och vädret.

Det var som sagt sista mobiliteten i projektet Envising. Men förhoppningsvis inte sista mötet ungdomar emellan i Europa! /AnnSofi

Sista dagen

Så var det fredag, den sista dagen! Idag skulle vi ”göra” Antalya och började med ett besök på Antalya museum

Innan vi gick in på muséet samlades vi för att göra en Survey om ”noise pollution” och en utvärdering av veckan

Här har vi fått sällskap av Djilali från Frankrike. Han var i Sverige också, bodde hos Cecilia Samuelsson. Sen var det rundvandring som gällde.

Önder gav oss Survey 2 och den sista utvärderingen de gjorde vi i skuggan under några träd i muséets entré

Så många sarkofager har jag nog aldrig sett på samma ställe

Efter rundvandringen (där Olle var guide för oss svenskar!) var det dags att slutföra dokumentationen på T-shirten vi fick första den. Uppgiften var att varje dag illustrera något vi hade varit med om/upplevt. Vi hade något från torsdag kvar att måla och så ville vi ta med något mera. Vi satsade på en bild av Ataturk för att blidka de turkiska lärarnas som skulle poängsätta jobbet. Ja, vi blev ganska nöjda och lämnade vår T-shirt till Önder innan vi hade ”free time” i Antalya city.

Irem, Furkan, Celin och Sukran tog oss med till en galleria där vi valde en kebabrestaurang. Bästa lunchen på hela veckan! Så gott!

I Antalya finns det…..ja, jag vet inte hur många…men det är jäääättemånga moskéer. En del stora, en del små, en del med en minaret och andra med flera minareter.

Nu var det tid för shopping! Vi köpte även lite saker att bjuda våra kollegor i personalrummet på. Kl 17 skulle vi träffas för att utkora vinnande land i T-shirts tävlingen. Spanien vann, Felicidadades al equipo de Espana.

Här hämtar Elsa vårt pris, ära och medalj!

Från vänster till höger: Rumänien, Sverige, Spanien, Frankrike och Italien

Varje dag vi kom tillbaka till hotellet möttes vi av en av alla de många ”hemlösa” hundar som finns i Antalya. Den här hunden hade valt hottelentrén som sitt viloställe

När vi lämnade Antalya city lämnade vi av alla ungdomar i en galleria där de skulle vara tillsammans alla 38. De hade haft jätteroligt hörde jag dagen därpå, men den kvällen var deras egen.

Vi vuxna hade också en egen kväll på en restaurang i hamnen. Rektor Halil och hans fru var med

En underbar kväll med god mat och underhållning av olika slag. Turkarna är toppen på att bjuda på sin kultur och sig själva! Det hölls tal av oss alla partners där vi hade möjlighet att få tacka för en fantastisk vecka och för att få ha varit delaktig i ENVISING-projektet. Och så kom tårtan!

Här har vi turkiska koordinatorn Önder till vänster. Han var hos oss i december 2021. Sen är det rektor Halil och till höger är det Saadettin. Han är den som startade projektet, men har bytt skola sedan dess

Efter midnatt blev vi skjutsade tillbaka till hotellet fyllda av en otrolig värme och gemenskap!

Här kommer fortsättning på resan norrut

Vår guide på bussen, Mehmet, berättade för oss så mycket och just under en här resan vi fick säkert veta extra mycket. Det var nämligen hans hemstad, Veslova, vi passerade

Som jag skrev tidigare var det Taurusbergen vi åkte över. Mehmet berättade att hans hemmatrakter inte längre ser ut som de gjorde när han var en pojke. Man har nämligen börjat med marmor-brytning och naturen har fått ett helt annat utseende. Det har också gett konsekvenser, t ex har Mehmets fina fiskesjö försvunnit. Mehmet sa: Man kan inte äta maror, man kan inte äta pengar, men är man hungrig kan man fiska och få mat. Passande reflektion med tanke på projektets tema

Så var vi framme vid första stoppet; Salda Lake, en fantastisk vacker sjö

Vattnet hade så vacker färg, på grund av kalk på botten

Busschauffören, Mehmet, passade på att tvätta bussen

En av de turkiska lärarna hade en restaurang precis vid sjön och ville bjuda oss på brunch. Här uppe var vattnet från kranen drickbart.

Vi fortsatte mot Pamukkale. Det var bra hålligång i bussen

Sången handlar om Turkiets store hjälte Mustafa Kemer Ataturk. Han finns på stan i varje stad

Pamukkale! Ordet betyder Bomullsslottet. Ett av Unescos världsarv.

Vattnet i bassängerna är 36 gr året om!

Ja, det var en fantastisk utflykt. Nu väntade en 4 timmars resa hem till Antalya

Ny utflykt…idag norrut!

Vi startade tidigt, skulle åka ca 25 mil..till Pamukkale. För att komma dit åker man över bergskedjan Taurus med toppar runt oss på 2500 m. Kan inte låta bli att tänka på hur aposteln Paulus fick kämpa på med att ta sig till olika församlingar runt omkring, t ex Efesos och Ladiokeja. Gå upp- och nerför dessa berg! Vi var uppe på 1560 m som högst

Idag kom vi till ”Valnötens land”!

Färden fortsatte mot första stoppet, Salda Lake. Fortsättning följer…..

Västerut!

I onsdags åkte vi, som sagt var, västerut…..mot Derme! Vi passerade Kemer….där du kan simma i Medelhavet på förmiddagen och på eftermiddagen åka skidor uppe i bergen!

Vi passerade genom ”the land of tomatoes”…. det finns hur många ”green house” som helst….

……vi passerade också ”the land of oranges”…där också bananer odlades…

På våra utflykter var det Mehmed som rattade bussen…..guiden hette också Mehmed! Bästa chafissen och bästa guiden!

De spanska och franska killarna ville ”posa”!

Vi fortsatte mot Derme…och snart var vi på väg mot en ”serpentinväg”!

Dags för toabesök!

Efter besök i Myra (gamla grav”grottor” i klippväggen och amfiteater) åt vi lunch på en restaurang i Derme

Albin och hans värd Furkan, Matilda och hennes värd Irem

Jasmine och hennes värd Sukran, Elsa och hennes värd Ceylin

Sen var det dags för utflykt på båt

Fantastiskt! 2 timmars båtfärd på Medelhavet i sol!

Hallå Albin!…Njuter du av Medelhavets varma vatten? Det var vi svenskar som tyckte det var varmt…de andra frös….(22 gr i vattnet!!!)

Önder hejar på …men är kanske en badkruka!

Sjö och kalk

Idag var vi på Salda lake i en kort stund och kände på vattnet och den blå leran som Elsa typ nästan sjönk ner i. Vi fick inte gå så långt ut i vattnet, annars skulle man hamna i samma situation som Elsa fast värre..

Vattnet var varmt och skönt😮‍💨

Efter det så åkte vi till pamukkale, kalkvatten ställe som var superfint! (Glömde att ta bild på det på iPaden)

Finurliga grejer i Turkiet

Första dagen vi kom hit såg vi en massa tunnor och vad som såg ut som solfångare på alla tak runt om Antalya. Teorierna om vad det var varierade men den förhärskande teorin var att det var för varmvatten. Roligt nog kom svaret inte från någon vuxen utan från våra elever som gått i samma funderingar och fått svar i sina värdfamiljer. Tyvärr var svaret det tråkiga att det var ett varmvattensystem som var helt koldioxidneutralt.

Efter många om och men hittade jag ett exemplar i markplan för lite närstudie. Det coola var inte de smidiga isolatorerna utan att hela vattensystemet liknade enkla plaströr som satt ihop som lego. Alltså kan det inte vara något tryck i systemet och kan vara oerhört smart i all sin enkelhet. Kan vara något för sommarstugan, poolen i trädgården.

Här i Antalya är det ganska torrt och de har inte samma mängd vatten som vi. Alltså behöver de använda vatten smartare och kan inte slösa här kommer vi till några roliga grejer som jag redan börjat nörda lite i,

Överallt finns bevattningssystem som med stor precision skjuter vatten vid plantorna, i vissa fall under jord och i andra i behållare runt plantan/trädet.

För den dystopiske kan denna utveckling vara hos oss IOM klimatförändringarna inom vår livstid. Har vi då beredskap för att möta utmaningen att använda vårt vatten på ett hållbart sätt?

Demre och båtutflykt

Först var vi i demre

Sen var vi på båten

Ja det var nog allt hoppas det blev bra bilder //Albin

Två dagar på en och samma gång.

Igår kom vi sent tillbaka så då kunde jag inte skriva så idag ska jag försöka sammanfatta två dagar på en och samma gång.

Vi började vid Aspendos vackra amfiteater. Vi testade akustik och åt glass. Det sprang en del gulliga med vilda hundar och katter så ungdomarna gick hårt åt på handspriten.

Efter detta var det tillbaka i bussen för att besöka ett vackert vattenfall, där vattnet kom ner från bergen och var osannolikt kallt.

En av flickorna från Rumänien fick oväntat besök.

Vi besökte Side som var en gammal stad fylld av vackra ruiner, många enormt välbehållna. Tyvärr blev en av ungdomarna utsatta för en lurendrejare i den välbesökta turistfällan, en väl läxa i livet som vi tog oss igenom som ett team.

Vi kom hem sent och och somnade tidigt, enligt rykten på byn ska ungarna hittat på varandra av en slump på ett köpcenter i den lilla staden. ( 2 miljoner )

Onsdagen började ganska tidigt, vi åkte västerut så ungdomarna var redan på bussen när vi blev upplockade. Dagen började vi en gruvstaden, Necronomicon. Väldigt vackra gravar insprängda i berget. Samt en närliggande amfiteater.

Många av gravarna på bergväggen är idag fina boplatser för ortens fladdermöss så det fanns gott om Guano i håligheterna.

Det dök även upp lite småtroll efter vägen.

Vi åt en underbar lunch bestående av Kebab eller Pide. Kidsen som fick mat först väntade snällt på oss vuxna utanför bara för att bli ivägkörda av en lustig parkarbetare som av en ”slump” slog på sprinklersystemet.

Tillbaks i bussen tog vi oss ut till kusten vi vi steg ombord på en båt för att kika på undervattensruiner från en jordbävning ett fort och sedan lite bad i en fin vik.

En svullen baltisk vitsäl gjorde ett sällsynt framträdande i havet utanför Turkiets kust

När detta var till ända tog vi den långa turen tillbaka till hotellet där vi åt en sen middag tillsammans med vårdskolans rektor och kära kollegor i projektet.

Två av våra elever njuter av det varma vattnet 21grader. De hade disco på båten på vägen tillbaka där vi såg två havssköldpaddor.

Lång men enormt rolig dag på jobbet och dagar jag tror ungdomarna kommer bära med sig resten av livet, det kommer jag.

På tisdag…på väg österut

Idag har vi varit på utflykt öster om Antalya, imorgon ska vi åka västerut.

Bussen hämtade upp oss lärare på hotellet 7.45 och en halvtimme senare var vi vid skolan och alla elever klev på.

Först åkte vi till Aspendos, en antik teater från 200-talet. Det fanns plats för 15 000 i publiken. Den var i gott skick.

Vilken akustik det var där! Vi gjorde ljudmätning. Kom upp i 113 dB!

Vi åkte vidare österut….till Managvat. Förra året härjade stora bränder där, fortfarande ser man spår efter eldens framfart.

Vi besökte Managvat Waterfall. Verkligen tjusigt! Och svalkande skönt under ett stort träd. Det var 26 grader (i skuggan!!) Här fick våra öron vila till ljudet av porlande vatten

Lunchen intogs på en restaurang vid floden

En riktig turkisk lunch med många typiska rätter. Det var gott! Det fanns en liten trädgård bredvid restaurangen.

Sista etappen denna dag gick till Side (en känd turistort för svenskar). Bussen stannade på en parkering och vi promenerade 10-15 min ner till stan och stranden.